Jag önskar verkligen att jag åtminstone var 5 cm längre än jag är nu! 172 vore den perfekta längden.
Hur kul är det på en skala med en skillnad på 30 cm mellan killen och tjejen egentligen!? Jag känner mig så sjukt kort när jag står brevid Snyggó, det känns helt absurt. Honom är det inget fel på, han är ju helt underbar som är så lååång, men jag... känner mig för kooort. Jag har haft en kille som är 20 cm längre än mig och t.o.m då fick man stå på tå när vi skulle "ni vet vad"... Men ifrån 30 cm’s lägre perspektiv är det ju som att kolla upp på Mount Evrest’s topp när man ska se på hans ansikte!
Jag trivs egentligen ganska bra med min längd, jag menar - man vänjer ju sig! Men... när man står brevid en muskulös jätte jämnfört med lilla sig så känner man sig oerhört pytteliten. Men det kanske bara är bra – vad vet jag(?) Haha det är ju nästan roligt att jag redan tänker "så långt fram" med mig och Snyggó. Men jag menar, nu har han börjat flirta mer och tänk om vi skulle träffas... då blir man ingen singeltjej efter det inte ;) Vad säger ni om det gottfolk? "En singeltjejs bekännelser" blir till "En upptagen tjejs bekännelser" eller något hehe.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar