Strömmen hade gått och jag befann mig i en villa så flott. Kvällen var infunnen och röken låg tungt över bebyggelsen runtomkring mig. En vådligt riskabel situation vållade fram. Utanför fönstret syntes flammorna som bara kom närmare för var sekund som gick. Jag irrade omkring i huset och försökte hitta värdesaker men min hjärna kunde inte tänka klart. Allt jag såg framför mig och kunde tänka på var lågorna som var glödheta. Jag sprang upp på övervåningen – som om jag kunde gömma mig där, medveten om att huset snart skulle brinna ned. Ensamheten gjorde sig med ens påmind trots att jag hörde röster utanför som ropade hejdlöst åt varandra. Skräcken spred sig som en löpeld och därmed var förtvivelsen ingiven. Tassandes över golvet på vinden tog jag mig fram till ett hörn och såg ut, nu var lågorna här och befann sig redan på första våningen för när jag kände med handen på trägolvet strömmade hettan mot handflatan. Närsomhelst skulle huset rasa ihop likt en kortlek och jag kunde väl inte bara stå där och tyna bort? Nej, det var jag inte redo för, men snart upphörde allt och kvar återstod vitt sken. Ljust ljus och en suddig bild av... Snyggó?
Jag vaknade upp med ett ryck den senaste natten, men vad var jag så rädd för? Nattens dröm hade fallit i glömska fram till ikväll då jag kände för att dela med mig av den till er, men hur kan man dra parareller ur drömmen till mitt verkliga liv? Jag vill bara att den verkliga mardrömmen jag lever i nu ska ta slut men än verkar det inte över, för trots att jag var fast besluten om att komma på rätt körl igen redan igår – så glimtar ondskan fortfarande fram. Nu får det vara nog med spökligheter!
Kan erkänna att jag inte känner mig ett dugg på topp just nu då jag har världens smärta i magen, ja det är värsta mens-värken men även värk i handen där stygnen stramar åt och såret käns ömt som sjutton... Jag orkar inte kämpa med vardagen i det här tillståndet "med en förstörd hand" samt sjunkande psysisk och fysik kondition eftersom jag inte kan sova för tillfället, men trots allt tvingar jag endå på mig en hel del eftersom min skolplikt är viktig att sköta! Men någon Alvendon vill jag inte ta till bruk för jag har alltid haft en försmak av motbjudelse när det kommer till mediciner. Men tillbaka till drömmen: kan jag möjligtvis ha befunnit mig i Helvetet? Tror egentligen inte på sådant (så ni kan ta mina tankar med en nypa salt) men eftersom jag kunde se, höra och känna lukten av rök och värmen på golvet så tydligt – så kändes drömmen ... sanslöst verklig! Hjälp!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar