Dom tror deras livsstil är så mycket bättre än alla andras - som att deras "här och nu" är allt som existerar och att inget uppmätter sig med dom. Men vad dom inte förstår är att de INTE blir bättre människor för att som "A" gå ut och festa minst 2-3 ggr i veckan och som råge på detta photoshoppa sina bilder eller som "B" ha legat sen hon var 13 och har nu en pojkvän på över 25-strecket och skryter om att hon dejtat vissa kändisar, bor i landets finaste lägenhet m.m. Se sanningen i vitögat, låt mig sätta er på plats: A, en av hennes föräldrar gick bort för flera år sedan och trots att bilderna av henne avliknar en smal modell så skryter verkligheten om en 20kg tynge sådan... B, har problem med ciggaretter och lite (vet inte hur mycket) drogmissbrukning, hon jobbar på ett billigt arbetarkraft ställe medan det är hennes pojkvän som tycks försörja henne och tjäna de stora pengarna. Visserligen är hon från Stureplan så vissa pengar äger hon själv men med hennes nyvarande yrke/sysselsättning blir det inte mycket bättre. Jag misstänker att hennes pappa var rik och tog en snygg men vanlig brutta till fru, fick barn & vipps, där har ni B. Vad berträffar A rör det sig om en familjetragedi... hon kanske tror att hon kan få bekräftelse genom att känna över 1000 personer och göra sig snygg med hjälpt av photoshop på bilder men hey - något är starkt fel här. I grund och botten är hon nog en ensam själ, efter att ena hennes förälder dog, det lös igenom när jag mötte henne.
Jag är inte avundsjuk på dom - jag ser rakt igenom deras försök till att framställa sig som dugliga. Jag går i alla fall natur, jag har en god framtid - vad har dom med sin smått uppkäftiga stil? När A försöker göra allt för att bli artist (samtidigt som hon leker tunn på bilder men är överviktig i verkligheten) och B ägnar sig åt (narkotika) brott då och då?
Både A och B har gått helt obetydelsefulla gymnasielinjer, vilka det är tänker jag inte ta upp här men det är knappast natur eller samhäll i alla fall. Nu är det så att ALLA linjer behövs för ett fungerande samhälle - men då hör inte dom till de som är mest bildade om man säger så...
Kort sagt: skenet kan bedra. Dom viker själva ut sina liv på deras bloggar - och jag genomskådar vartenda ord i samband med mailandet till dom - detta är något dom inte kan ana. Men jag vill inte smutskasta dessa trasiga människor i tomma intet - jag har nämnligen en del att lära mig av dom (ifrån deras goda sidor), därför håller jag kontakt. Inte av utnittjande själ - i så fall hade det varit som att de utnyttjade mig också då jag har goda sidor dom inte har.
Dom har sitt på det torra vad beträffar den sociala sidan - just av deras karaktär, linje och livsstil har den sociala delarna för dom utvecklats markant - jag säger inte att jag är mindre social. Fast av deras levnade att dömma så kan jag snappa upp en del, likaså dras dom till mig då jag kanske inte är som dom - men kämparglöden har vi gemensamt. Det har alltid varit dom som visat sin beundring och skapat vänrelationer på diverse siter med mig. Till råga på allt måste jag säga att våra personligheter är gemensamma när det kommer till JENTELAGEN - den existerar inte i vår värld och tack vare det tar vi för oss som om allt vi gör ska vara ståtlig utan att vi behöver skämmas för andra - vi är bäst i våra egna ögon - även om jag har en mer genuin personlighet som inte tillåter mig att tro att vara narcississt likt dom nästan är! Låt mig streta ut det: dom ser upp till mig, beundrar och fascineras av mitt sätt att vara - då dom inte kommit i kontakt med så många personer som mig tydligen, likaså ser jag upp till dom men bara i deras goda handlingar. Jag är inte helt som dom och dom är inte som mig, men vi har hittat en del material hos varandra som är oersättningsbara och dessa egenskaper håller vår vänskap vid liv. Tro inte att jag känner många som dom, och dom känner knappast någon som mig, vi är sällsynta - jag kommer komma långt, frågan är om dom också kommer göra det...eller går dom ständigt över gränsen?
Nu lite positivt om dom: A är en ytterst snäll person i mina ögon (även om hon egentligen är mycket listig) och B är en tillmötesgående mänsklig person som är spännande och orädd. Både A och B har levt ca ett år längre än mig - och vad dom hunnit med då! Jag är medveten om att dom lever fort och att jag personligen borde släppa på tyglarna lite och svepas med in i virveln av att göra vågade grejer och få adrenalinkickar till tusen. Av att cykla utan att hålla i styret blir man inte klokare (där hade ni min adrenalinkick). Jag måste förändras till det bättre, tiden är inne för mig att kliva ur mitt skal helt och leva till min fulla potential, nu är det dags. 2008 - wake me up!
